Först åkte vi till välgörenhetsorganisationens kontor för att möta personerna där och få lite mer information. Dom har kontor över hela staden och sen jobbar man aktivt med att skapa en gemenskap i området, dom ordnar med aktiviteter så att man lär känna sina grannar. Man ordnade också med mat och klädleveranser till behövande och så kunde dom som behöver köpa varor av organisationen som dom sen kunde sälja på gatan för att få ihop pengar till sin vardag. Vi fick även besöka en dagverksamhet som organisationen drev för de äldre, där hade man aktiviteter alla dagar i veckan och allt var grattis förutom lunchen som man kunde köpa till självkostnadspris.
Efter att vi hade ätit lunch så åkte vi till ett hem/institution för personer med intellektuella funktionshinder. Detta hemmet var för personer som var övergivna tidigt i livet så jag tror inte att det ser ut så här för alla med funktionshinder i Kina. Vad jag kunde förstå så fick man en slant för varje boende från staten men den räckte knappt till det nödvändigaste.
Det som gjorde att det iallafall kändes lite ok var personalen. Jag fick en känsla av att dom gjorde så gott dom kunde med de resurser och den kunskap dom har och hade hjärtat på rätt ställe, även om det mest var inriktat på vård. lokalerna var kalla och mörka då jag fattar det som att man sparade på el och för att fönsterna var öppna för ventilation.
Jag tog inte kort överallt då det inte kändes rätt. Två våningar var för pojkar/män en var för tjejer/kvinnor och en våning för personer som även hade ett fysiskt funktionshinder. Vi var inne på två av dessa, den för tjejer och den för de som även hade ett fysiskt funktionshinder. Inne på våningen för personerna med fysiskt funktionshinder var det inte mycket aktivitet utan personerna var nog sängliggande hela dagen. Vi träffade flera där personalen sa att han eller hon är 16-17 år men de såg inte ut att vara en dag äldre än 10 och ben och armar var väldigt tunna.
Dom förklarade också att tanken var att man skulle försöka få så många som möjligt tillbaka till samhället men att det inte har gått så bra utan de som man har försökt med har fått depressioner och liknande när dom har lämnat.
Detta var en väldigt intressant dag och jag hoppas kunna fortsätta hålla kontakten med organisationen för att få se mer och kanske hjälpa till på något hörn om det är möjligt.
 |
| Denna mannen var vi med och lämnade mat till. Kläderna han har på sig hade han fått tidigare av organisationen. |
 |
| Dom hade ett ganska fiffigt system för att se till att välgörenheten gick till det den skulle. Man hade streckkoder på alla varorna som man läste av och sen fick mottagaren signera att han hade fått det han skulle. |
 |
| Dagens aktivitet på dagverksamheten var att spela på dessa. Alla spelade samtidigt och på olika stycken men det verkade inte störa någon. |
 |
| Veckans schema på dagverksamheten. |
 |
| Lite bilder på aktiveter som man har haft, såg någon bild där dom gjorde ballongfigurer. |
 |
| Fr.v kvinnan som drev dagverksamheten, sjuksköterskan på skolan, Fuyang och två personer från välgörenhetsorganisationen (och mina barn såklart). |
 |
| Fullt fokus!! |
 |
| Utsidan på institutionen |
 |
| Entrén till killarnas våningsplan |
 |
| Dessa två killar har levt ihop hela sina liv och han till höger är stum men dom har skapat ett eget kroppsspråk så hans kompis var med och tolkade. Killen till höger var jätteduktig på att rita. |
